Recept: Kristians pasta med allt gott från havet

by Mitzie Mee

Opskrift: Kristians pasta med alt godt fra havet

Kristian och AC bor precis vid fjorden, och idag nappade det. Kristian hade varit ute och dykt och kom upp med de vackraste pilgrimsmusslorna, som förstås fick spela huvudrollen i kvällens pastarätt. Han hade även fått upp en liten piggvar, och i frysen låg några räkor. Allt hamnade i pannan, och resultatet blev den här riktigt goda och enkla pastan med allt gott från havet.

Rätten bygger på det man har till hands, så använd det du råkar ha hemma. Blåmusslor funkar utmärkt, och har du inte färsk piggvar går det bra med annan vit fisk från fiskdisken eller frysen.

Såsen är en slags sabayon gjord på äggulor, smör, schalottenlök och vitt vin. Ingen grädde, ingen ost, bara en elegant sås som binder ihop rätten och låter smakerna från havet ta plats. Supergott!

Läs mitt blogginlägg om vår mysiga kväll i Farsund

Tips

När du steker pilgrimsmusslor ska pannan vara riktigt het så de får en fin yta utan att bli genomstekta. Använd gärna en blandning av neutral olja och en klick smör:
Värm först upp oljan ensam, och när den är varm (utan att ryka) tillsätter du smöret. När smöret bubblar upp och sedan lugnar sig, är pannan redo. Då slipper du att smöret bränns och får både god smak och rätt temperatur. Stek pilgrimsmusslorna ca 1 minut på varje sida, de ska fortfarande vara lite råa i mitten.

Recept: Kristians pasta med allt gott från havet

Recipe by Mitzie Mee – Sanne

Course: Middag, Recept

Portioner

portioner

Ingredienser

200 g spaghetti
Lite smör att sautera schalottenlök i + smör till att steka musslor och fisk
2 ½ msk finhackad schalottenlök
2 dl torrt vitt vin
2 msk hackad persilja till såsen + lite att strö över den färdiga rätten
2 äggulor
4-6 pilgrimsmusslor
Eventuellt lite olja till att steka musslorna i
100 g 100 g piggvar eller annan vit fisk, skuren i mindre bitar
4-6 tigerräkor
Salt och peppar efter smak

Gör så här

Koka pastan i rikligt med saltat vatten tills den är al dente. Ställ åt sidan. Under tiden kan du göra såsen och förbereda resten.
Sautera schalottenlöken:
Smält lite smör i en kastrull på låg värme och sautera löken tills den är mjuk och glansig. Den ska inte ta färg. Tillsätt vitt vin och persilja, och låt sjuda tills vätskan reducerats till ungefär hälften och alkoholen kokat bort. Smaka av med lite salt.
Stek fisken och räkorna:
Värm en stekpanna med lite olja. Stek fiskbitarna snabbt, cirka 1 minut på varje sida, tills de precis är genomstekta men fortfarande saftiga. Krydda med salt och peppar och lägg åt sidan. Gör samma sak med räkorna – de behöver bara kort tid i pannan för att inte bli torra.
Stek pilgrimsmusslorna:
Hetta upp pannan ordentligt och stek musslorna ca 1 minut per sida tills de får en fin stekyta men fortfarande är lätt råa i mitten. Använd gärna en blandning av olja och en klick smör. Olja ger hög värme, smöret ger smak. Krydda med salt och peppar.
Gör såsen:
Vispa äggulorna i vattenbad och värm långsamt under konstant vispning. När de börjar tjockna tillsätts lite av vin- och lökblandningen. Häll sedan såsen i en liten kastrull och tillsätt resten av vätskan medan du försiktigt värmer upp.
Viktigt: Såsen får inte koka – då riskerar den att skära sig.
Blanda pastan med såsen.
Servera:
Fördela pastan i djupa tallrikar och toppa med fisk, räkor och stekta musslor.
Strö över lite finhackad persilja och nymalen svartpeppar. Servera direkt.

Kristian og AC bor lige ned til fjorden, og i dag var der bid. Kristian havde været ude og dykke og kom op med de smukkeste kammuslinger, som selvfølgelig fik lov til at spille hovedrollen i aftenens pastaret. Han havde også fanget en lille pighvar, og i fryseren lå der nogle rejer. Det hele røg på panden og resultatet blev den her virkelig gode og simple pasta med alt godt fra havet.Retten tager udgangspunkt i det, der lige er ved hånden, så brug hvad du har tilgængeligt. Blåmuslinger ville også fungere udmærket og har du ikke friskfanget pighvar fungerer det også fint med andre slags hvidfisk fra fiskehandleren eller supermarkedet.

2. augusti 2025

Så här äter du en slice som en riktig New Yorker

by Mitzie Mee

När Steve och jag precis hade börjat dejta var vi ute och åt på en pizzeria i New York. Jag tog en slice, la den på tallriken, greppade kniv och gaffel – men hann inte skära innan Steve utbrast ett högt “Nooo!”. Regel nummer ett: Man äter inte pizza med bestick i New York. Man använder händerna. Alltid!

Det tog ett tag innan jag fattade tekniken, men nu sitter den. För det finns faktiskt ett särskilt sätt att göra det på – och det handlar inte bara om stil, utan också om funktion. Klassiska New York-slices är stora, tunna och ofta lite mjuka i botten, så om du bara lyfter upp dem som de är, riskerar du att toppingen glider av och du får smält mozzarella över hela dig.

Tricket är att vika slicen lätt på längden genom att trycka med ett finger ungefär mitt på kanten. Bara ett litet veck längs mitten, så att slicen formar ett mjukt V. Då blir den lättare att hålla, enklare att bita av – och du slipper kladdiga fingrar. Perfekt när man står upp eller är på språng.

31. juli 2025

Yoga och meditation i New York – Mina favoriter

by Mitzie Mee

Yoga og meditation i New York – mine favoritter

New York kan vara kaos. Sirener, trafik, folk överallt. Men det finns små platser där lugnet får ta plats. Ställen där du andas djupare, stänger ute bruset och bara är. Det kanske låter oväntat, men staden har riktigt många bra studios för yoga och meditation, från små boutiquer till större wellnesshubbar med café och spa.

Här kommer några av mina favoriter. Alla är vackra, harmoniska platser där det är enkelt att varva ner och hitta tillbaka till sig själv. När jag behöver en paus från tempot, det här är dit jag går.

Sui Yoga, SoHo

Hot yoga är egentligen inte min grej, men Sui i SoHo är ett undantag. En av väggarna i studiorna är täckt med himalayasalt, och det ger hela rummet en stilla energi. Klassen har ett skönt flyt och avslutas alltid med en lång, avslappnande savasana.

Studion är ljus och stilren, med bra duschar och produkter du faktiskt vill använda. Efter klassen kan du ta en matcha eller juice i caféet en trappa upp. En liten paus som känns lyxig utan att vara det minsta tillgjord.

Sage + Sound, Upper East Side

Sage + Sound är inte som andra yogastudios. Det är mer som ett mini-retreat mitt i stan, med fokus på meditation, healing och lite mer spirituella inslag. Vissa klasser är kanske i flummigaste laget, men jag älskar lokalen och instruktörerna är både engagerade och kunniga. Det känns väldigt New York på ett bra sätt.

FloLo Holistic, Midtown

FloLo ligger högst upp i en byggnad i Midtown och är lätt att missa, men det är en pärla. Taket är av glas, så du ser himlen ovanför, och när det regnar hörs dropparna mot taket. Det är ett litet studio som funkar bäst för lugnare pass. Jag går dit för meditation och sound baths. Steve testade ett yogapass där en gång, men hans långa ben hade svårt att få plats. Jag älskar stämningen här och går alltid därifrån lite lättare.

Humming Puppy, Chelsea

Humming Puppy är ett australiensiskt koncept, och studion i Chelsea är en av de snyggaste jag har varit på. Mörkt, minimalistiskt och helt utan störningar. Klassen har ett lugnt tempo men är ändå fokuserad och strukturerad.

Det som gör Humming Puppy unikt är The Hum, ett mjukt ljud som ligger i bakgrunden hela klassen. Det låter kanske konstigt, men det funkar. Du känner hur kroppen sjunker in i det och det skapar en närvaro som är svår att sätta ord på. Det är den typen av plats man vill hålla lite hemlig men ändå tipsa sina vänner om.

30. juli 2025

New York: Tillbaka på Atoboy – fortfarande bra, men inte riktigt som förr

by Mitzie Mee

Steve och jag var tillbaka på Atoboy – ett ställe som länge varit en av mina favoriter i New York. Men det var faktiskt flera år sedan jag var där senast. Då kändes det som ett riktigt fynd: Tre rätter med ris för bara 42$. Nästan för bra för att vara sant – vilket det också var, för priserna höjdes ganska snabbt efteråt.

När vi var där i april kostade menyn 75$ och då ingick fyra rätter plus ris. Fortfarande ett helt okej pris, särskilt eftersom dricksen numera ingår. Problemet är bara att det inte kommuniceras särskilt tydligt. Vår servitör nämnde lite i förbifarten att dricksen bara gällde köket, samtidigt som det fanns en rad för “Tips” på kvittot. Inte konstigt om folk blir förvirrade. Jag kontaktade restaurangen efteråt och fick bekräftat att dricksen gäller hela personalen – så man ska alltså inte lägga till något extra.

Maten var fortfarande precis så god som jag mindes den. Menyn och upplägget var ungefär detsamma, vilket både är bra och lite trist. Det smakar fortfarande fantastiskt, men det hade inte skadat med lite nytänk.

Första rätten har, så vitt jag minns, alltid varit något med uni och ägg. Jag vet inte om det är exakt samma variant varje gång, men den såg väldigt lik ut på mina gamla bilder. God var den i alla fall – så inga klagomål därifrån.

Vi fick också bluefin-tonfisk och fluke, sedan bläckfisk och sweet shrimp, och till sist oxsvans sooyuk och torsk. Allt var fint balanserat och välgjort, men portionerna var små, mer som smakbitar än riktiga rätter.

Och så var det kycklingen. Atoboy är smått legendarisk i New York för sin friterade kyckling, och det med all rätt. Den är krispig, saftig och helt perfekt. Jag kan inte komma på en enda sak som skulle göra den bättre. Kycklingen är ett tillval på menyn och kostar 28$, men det är en rejäl portion som räcker gott att dela. Enligt mig borde man se den som huvudrätten. Skippa den – och du missar både det bästa på menyn och chansen att faktiskt bli mätt.

Räkna med att det landar på runt 100$ per person med kyckling och dryck. Det är fortfarande okej för en middag i New York – men det är inte längre det kap det en gång var.

Læs mit blogindlæg om Atoboy fra 2018 >>

Atoboy, 43 E 28th St, New York, NY 10016, United States

New York: Tilbage på Atoboy – stadig godt, men ikke helt som før

29. juli 2025

Seattle: Pizza på Lupo i Fremont

by Mitzie Mee

Efter cocktails på Inside Passage promenerade vi vidare till Lupo för en sen middag. Jag var helt förstörd av jetlag och satt mest och halvsov, men som tur var visade sig maten vara riktigt bra.

Vi började med en liten skål marinerade oliver som faktiskt var förvånansvärt goda. En fin liten detalj var att vi fick en extra skål bredvid att lägga kärnorna i – så enkelt men ändå så uppskattat.

Vi beställde också deras Hearth Baked Bread som serverades med smör och havssalt. Jag brukar annars tycka det är lite störigt att behöva betala extra för bröd och smör, men brödet på Lupo var så gott att det absolut var värt sina 8 dollar. Och egentligen, när jag tänker efter, betalar jag hellre några dollar extra för ett riktigt bra bröd än får en gratis brödkorg med trist, massproducerat rostat bröd som man ändå bara äter för att det står där och man är hungrig. Vi tog även in extra kryddsmör till. Jag tror det var med black garlic, men jag är inte helt säker. Det smakade i alla fall fantastiskt.

Steve tog en Sausage pizza med stark korv, provolone och gröna oliver. Jag beställde en Mushroom pizza, som var en vit pizza med oyster mushrooms och rostad vitlök. Sylvan och hans tjej beställde en Fancy Pepperoni och en Margherita. Vi smakade lite av varandras pizzor, men min favorit var helt klart den med svamp som jag själv hade valt.

Lupo ligger i Fremont och är en av Seattles mest populära pizzaställen. De gör pizzadegen med surdeg och använder fina, lokala råvaror. Stämningen är avslappnad och lite hip, men utan att kännas påklistrad. Man sitter tätt, ljuset är dämpat och det är livligt vid borden. Enligt Sylvan kan det vara ganska svårt att få bord, så om du vill äta på Lupo är det en bra idé att boka i förväg.

Vi gick därifrån mätta och trötta, och även om jag fortfarande kände mig som en zombie var det ett riktigt fint avslut på dagen. Pizza och jetlag funkar förvånansvärt bra ihop.

Lupo, 4303 Fremont Ave N, Seattle, WA 98103, United States

29. juli 2025

Så gör du bananblad klara för matlagning

by Mitzie Mee

Sådan forbereder du bananblade til madlavning

Bananblad används i många delar av världen, särskilt i Sydostasien, Latinamerika och Afrika. De används som naturligt omslag när man tillagar mat – ångar, grillar eller bakar. Man äter dem inte, men de hjälper till att bevara saftigheten och ger maten en mild, aromatisk smak.

I Mae Sot växer bananpalmer överallt, och på Tea Garden vid Borderline Collective använder man bladen flitigt i köket. Men innan de kan användas behöver de förberedas.

Skölj bladen i kallt vatten för att få bort damm och smuts. Eftersom de ofta är ganska stora gör man det enklast utomhus eller i duschen. Klipp bort den hårda mittnerven med sax, och ta bort mörka eller trasiga kanter.

Färska bananblad är stela och spricker lätt om man försöker vika dem direkt. För att göra dem mjuka behöver de värme. Håll bladet snabbt över en gaslåga – bara några sekunder på varje sida – tills det blir smidigt och får en klarare grön färg. Har du ingen gas kan du lägga bladen i ugnen, ca 150 grader, i några minuter. De ska bara bli mjuka, inte torka.

När bladen är uppvärmda kan de kännas lite fuktiga. Torka dem med en ren kökshandduk, så är de redo att användas. Slå in fisk, kött eller grönsaker och laga dem i ugnen, på grillen eller i ångkokare. Använd tandpetare eller snöre för att hålla paketen på plats.

Om du inte använder alla blad på en gång kan du förvara dem i kylskåpet i plastfolie eller en fryspåse i upp till en vecka. De går också bra att frysa. Många asiatiska livsmedelsbutiker säljer frysta bananblad som redan är rengjorda – de behöver bara tinas och värmas innan användning.

Känner du dig sugen på att testa? Då kan jag tipsa om det här goda receptet på kokos- och bananwraps från Tea Garden i Mae Sot.

28. juli 2025

Mitzie Mee Blog

Små øjeblikke og store oplevelser – Hverdagsglimt og eventyr